Orionnebulosan Express

I ångorna
Landar skeppen
Efter långa resor

Orionnebulosan Express
Dockar tungt
Med skeppet fullt

Ur dörrarna
Vimlar människor
I vita overaller

Nästan sist
Går en kvinna
Med en bok under arm

I den finns anteckningar
Om rymden
Och livets mening

Hon ser viktig ut
Lite pompös
Som en Frank Zappa

Sen vinkar hon mot kameran
Och livesändningen
Tar så slut

Jetlaggade hänger de
I stationens bar
Och dricker White Russian

Passagerarna pratar
Om Cassiopeja
Och John Wayne

För i den nya tiden
Finns inget nytt
Bara det gamla

I ångorna
Vid rymdstationen
Skymtar historien

Ångorna omvandlas
Till stilla regn
Som tvättar fartygen

Och intet minne
Eller nostalgia
Finns i luften

Det är stilla
När kaptenen
Beordrar avresa

Bortresa,
Frånresa,
Inre resa