En flicka med snickarbyxor
Och röda sandaler
Staplade röda tegelstenar
Ett badlakan med en naken porrstjärna
Två kaffekoppar med guldkant
En sovande gubbe
Med långt skägg
Och en öppnad burk makrill
Två libaneser som spelade schack
En lokal popstjärna
Med en korg full
Av nytvättade kläder
Jeansjacka med Marx-ryggmärke
Nagellack
Rost
Vodka
Mögel
En påse med enkronor
En rädd kvinna
Som inte kunde gå hem
En gammal resväska
Fylld med serietidningar
Någon som klottrat:
”Jag vill ha kramar,
Inte rena kläder”
Ett troll gjort av ludd från torktumlaren
Med kapsyler som ögon
Blod
Odiskade porslinstallrikar
Hakkors på en nyckelbricka
Bajs
Människobajs
Saker jag sett i en tvättstuga
Etikett: Snickarbyxor
När jag vänder mig om är pojken där
En nästan osynlig liten pojke
Förföljer mig
Han har snickarbyxor
Stora framtänder
Och guldhår
Jag försöker smita
Men när jag vänder mig om
Är pojken där
Han är inte nyfiken,
Snarare rädd
Jag sträcker ut min hand
Men det finns ingen där
Bara luften
Som doftar svagt
Av något hemvant
Så stannar jag
Framför ett butiksfönster
Och ser honom reflekteras
En leende mun
Men oroliga ögon
Han pratar med mig
Där bakifrån
”Jag klarar inte bli vuxen,
Jag är så liten
Och kan inget”
Jag vänder mig om
Med tårar i ögonen
Och ropar ut i luften:
”Det gör inget!
Jag kan inget heller!”
Min röst är hög
Och luften vibrerar
Som om ögonblicket
Nästan höll på att brista
Och förlora fästet
Från Lilla Chicago till Simrishamnsgatan 