Etikett: Sankt Olof

Minns du mig

onkelzebLämna en kommentar

Minns du mig
Du kom till min mormor
På Skolgatan
Och hämtade mig
Du var tjej
Och du var modig

Minns du mig
Några år senare
Var du så tuff
Du bar jeansjacka
Med en chockrosa borste
I bröstfickan

Minns du mig
Du hade hes,
Lätt beslöjad röst
Du luktade lavendel
Och rök
Som tuffa tjejer gjorde

Minns du mig
För du var vänlig
Och aldrig dum
Mot mig
Och det kändes
Att det var sådan du var

Minns du mig
För jag minns dig
Och visste redan då
Att du skulle gå
Din egen väg
Och inte stanna kvar

Studierektorn

onkelzebLämna en kommentar

Bakom studierektorn på hans kontor stod två uppstoppade ugglor:
En vit med gråa fläckar och en mörkbrun
Han sade att de var hans ögon och öron
Och det var nog så
För han var trots sin vilja
Själv en uppstoppad arketyp
Vars läderportfölj
Var honom mer värdefull
Än de elever han inte såg
Och inte lyckades höra
Men han såg respektingivande ut
När han gick rastvakt
Runtom den rödteglade skolbyggnaden

Hör

onkelzebLämna en kommentar

Jag hör brandlarmet i Sankt Olof,
Och hur säden rör sig på kvällen då jag cyklar hem
Jag hör hur stapeltrucken rör sig över asfalten bakom Systembolaget
Jag hör ett band repa hårdrock på Östra Park,
Och tonerna från ett piano från översta våningen
Jag hör hur jag trycker ner rec/play på min radio,
Och det långsamma surret som uppstår i bakgrunden
Jag hör vattnet skvalpa in över den fina sanden nedanför Knäbäckshusen,
Och ljudet i baksätet på kombin
Jag hör grenarna slå mot ett fönster på Mäster Danielsgatan,
Och sorlet utanför när en granne hade kafferep
Jag hör dörrarna öppnas på Domus
Både i Simrishamn, Lund och Malmö
Jag hör hur en kompis headbangar sitt hår
Jag hör hur mockajackan låter när den gnider mot dörröppningen,
Och hur kaffevattnet kokar på Ystadsgatan,
Och så ljudet på kvällarna från Wienerwald
Jag hör hennes röst i telefonen
Jag hör gruset under mina skor på fotbollsplanen,
Jag hör stansens tunga, hårda ljud på Sturkögatan
Och ljudet av hur sopor pressas på Flintrännegatan
Och flockarna av måsar
Jag hör ljudet av människorna i min korridor
Som jag inte vågar prata med
Jag hör ljudet av min egen hulkande gråt
Jag hör ljudet av fräsande korv
Och larmet som talade om att vi måste börja arbeta
Jag hör ljudet av fnittrande skratt
Och den mjuka dunsen då du lägger ditt huvud mot min axel

Mitt emot Matboden med mormor

onkelzebLämna en kommentar

När min mormor och jag druckit ur kaffet medan vi satt vid fönstret och tittade på kunderna komma ut från ICA-affären så sträckte hon ut sin hand mot min och vi skrattade och höll varann i hand
På diskbänken stod några plåtburkar upp-å-ner och droppade sig torra
Några hopvikta mjölkpaket låg sidan om
Sidan om kylskåpet satt ett vykort med några samer på, och en midnattssol
Vintern var i antågande och min mormor drog sjalen om sig när hon åkte med mig mot Raskarum

Det ankare jag hela tiden släpade efter mig

onkelzebLämna en kommentar

”Lilla Chicago” stod det en gång på skylten
Som mötte en när man körde in i byn
Jag cyklade mest igenom
När jag skulle spela boll på idrottsplatsen
Jag hade ett par blå tunna pösiga byxor
Som någon sade kunde varit Bosse Larssons
De lät lite som segel
Fladdrande i fartvinden
När jag cyklade förbi puben
Satt i bland Pluggen, Allan i Havet eller Långe-Harald på trappen
Kanske rullade de cigg
Kanske mådde de illa
Kanske hämtade de luft mellan pilsnerna
Borta vid Erik Anderssons
Stod några bybor och pratade
Och jag ville bara förbi
Och trampade febrilt tills jag kom till mormors hus
Där slog jag av på takten
Och tänkte på Super-Mac i Buster
Eller Ralf Edström eller Tore Cervin
Och jag såg hur jag skulle dribbla
Om jag vågade släppa loss
Det ankare jag hela tiden
Släpade efter mig

Savannen

onkelzebLämna en kommentar

Bakom Raskarum ligger en savann
Som ibland sjunker ner några meter
Blir myrmark med vilande undiner
Väsande vita alligatorer
Och gamla rostiga rånarbyten
Som troll runt Giddings mosse släpat dit

Runt de små enarna som bildar öar
Simmar alkiszombier i cirklar
De är också vita och köttet löst
Man ser ångern i deras ögon
Över hela området är dimman
Och blipp-ljuden från pubens flipperspel

Vi som krigar mot förflutna tider
Är rustade med femöreskolor
Och körsbärsgrenar och höga stövlar
Vi klyver fienderna med svärden
Som vi smitt i hemlighet bakom smens
I stora brinnande bensinpumpar

Vi samlas vid stora stenbumlingen
Lägger upp strategin mot det mörka
Som redan smyger på skuggsidorna
Av tillvaron i träsket bakom byn
Men denna gång är vi beredda på
Att vinna tillbaks vår trygghet till slut