Parkgatan till Sankt Knut
En resa i olika dimensioner
Rödluvan, Schackklubben,
Bäcklunds Dokumenthandel
Eller en öl på Vinnys
Och väderlekarna
Och kärlekarna
Som skyndat på stegen
Vars eko mot Domus-tegelvägg
Ligger som en sampling
Av igenkänning
I dimensionernas alla filer
Och soundtracket
Är ständigt tillgängligt
Utom när doften från Solidars bageri
Tar över hela universum
Etikett: Malmö
Bolero
I den där natten hörde jag Ravels ”Bolero”
Sedan rökte jag utanför Tempo
Och spottade tufft
Och längtade bort
Från allt det där
Som man måste
Om man vill lära känna någon
Eller få ta på någon
Så jag dansade ömfotingarnas balett
Hemåt i soluppgången
Ingen fanns där
Och för ingen fanns jag
För evigt
I en glissandoton
Ändå undrar jag ibland
Inne på 27:an stod en jukebox
Som sprakade och lät rätt illa
Ändå undrar jag ibland var den blev av
På Mascot satt den elektriske mannen och vilade
Och var egentligen rätt obehaglig
Ändå undrar jag ibland var han blev av
Vägen till Rödluvan gick genom mörka prång
Som luktade unket av urin
Ändå undrar jag ibland var den blev av
I kön till KB stod alla sliriga på billigt rödvin
De flesta knuffades och var oförskämda
Ändå undrar jag ibland var de blev av
Ägaren på Golden stod oftast och kollade tjejer
När han inte sålde sprit efter stängningsdags
Ändå undrar jag ibland var han blev av
Vi hånglade en sista gång på Mascot
Läpparna smakade rödvin och uppgivenhet
Ändå undrar jag ibland var du blev av
Marmaris
Jag minns när vi satt på Marmaris
Det var som en film
Från ett annat land
Där du var Ida Lupino
Och kaffet
Och skeden du rörde om med
Var de finaste ögonblicken
I filmhistorien
Hagagatan revisited
Där Hagagatan en gång gick
Finns nu sjukdom, arbetslöshet och bottenlös hopplöshet
Man rev fattigdomen för att bygga en ny
Men kurderna, syrianerna och hazarerna har planterat sina maskrosor i asfalten
Och det gula teglet torkar sina tårar
Man hör kolportörer ropa
Att Malmö inte är Malmö
Ändå säljs det fisk vid Fisketorget
Och knark vid Knarkrondellen
Arne
I bokhyllan har jag Tidmaskinen av H.G. Wells
Den är signerad Arne på Reparationstjänst
Vi möttes då vi arbetslivsutvecklade oss på Rosengård
Arne bodde på Osbygatan och hade en kompressor i hallen och två rum fyllda av böcker
Han hade ont i hela kroppen men pratade sin söderslang konstant
Han kom till Malmö för kärlekens skull
Men hon övergav honom för en ingenjör
Arne levde ensam med sina böcker
Och två skyltdockor som han byggt om så de hade varsin motor i magen som gjorde att de kunde röra varsin arm och lyfta på sina hattar
Han ville få dem att prata
Men han visste inte vad de skulle säga
Nya tider
En falafel på babylon med dess hängande beatnikar
Som rör sig kantigt till ett Lee Perry-beat
Men blommar upp i små explosioner då den starka vitlökssåsen kokar av kättja i deras utsträckta händer.
En ensam gestalt genar över Spångatan för att bajsa i hundrastgården eftersom tarmarna är fulla och livet är tomt.
Långt borta, långt bortom Mårtens granitrumpa hörs ljudet av PK-elitens trötta fötter som är på väg till en ny dag
Och i källaren på gamla Saluhallen på Föreningsgatan ligger 100-tals smutsiga barn och sover under ett täcke av såpbubblor och mardrömmar.
Morgonen stämplar in den digitala drömmen om ett nytt Malmö.
20 mars 2017
Jesusparken, satan
Rock hard, ride free
Flatten out Falsterbogatan
Rött vin och brie
At Ängelholmsgatan
Ready to die
At folkets park
De sajjer jag daj
Med Parkgatans knark
Cevapcici kl två
Bergsgatan rocks
Massa lök som är rå
All around the blocks
Vid Arbetets Ära
En ängel från Erbil
I fjäder och tjära
Och en kockumsfossil
The sounds of sirens
Studsar över Ystadsgatan
Fubbickar å ålarens
Jesusparken, satan
7:e januari 2017
Rev. Gary Davis
Det rinner en blues över fönsterkarmen
Och ut på en gård på Simrishamnsgatan
Till en början ett långsamt flöde
Men snart en svart strid ström
Jag trycker på ”stop” förgäves
För ingen äkta blues kan stoppas
För bluesen är havet
Jag seglat på som barn
Krusningarna kryper uppför teglet
Tungsinnet har lättat ankar
Och från min plats i dunklet
Ser jag Reverend Gary Davis gå i land
Han är blind, men det är också jag
Men våra hjärtan samspråkar
Innan måsarnas skri
Följer bluesen ut i Öresund
25:e maj 2017
Den galna terminens vind
Jag går ut om natten
I den galna thereminens vind
För att känna om jag lever
För att se om allt finns kvar
Vid denna sena timma
Är bara de paranoida
Och vilsekomna vakna
Men deras själar sover
Jag ser en råtta kickboxa
En annan råttas huvud
Innan det bindgalna tidningsbudet
Jagar iväg allt med sina spasmer
Gatan är tom för ett ögonblick
Och vinden pissar ett hällregn
Utanför en gammal krog
Innan kärleken blir bortblåst
Jag går än en gång hem
I motvind och piskrapp
Och ältar livets besvikelser
Och stirrar stint i asfalt
Den galna thereminens vind
Släpper av mig vid min port
Jag hör åter ljudet av steg
Skynda mot sin räddning
29:e juni 2017
Från Lilla Chicago till Simrishamnsgatan 