”Det här är en sång om ett party”

Han följer Ellstorps-Elvis till spelningen på Vinnys
De står vid cykelbanan utanför och röker
Och kollar in ölburkarna i fönstret
Det är en blåsig eftermiddag och Bo-Erik huttrar
Medan Ellstorps-Elvis fimpar ciggen under skon
Han har en mikrofon i en systemkasse
Och i bröstfickan på jeansjackan en läkerolask fylld med plektrum
Ellstorps-Elvis blev utförsäkrad för tre veckor sedan och tar alla gig han kan få
Hans kropp är inte så rörlig
Men spela gitarr en halvtimme går bra
Och äta en pizza
Sen blir det några piller och soffan hos Bo-Erik

Ellstorps-Elvis har skrivit en låt om Bo-Eriks pappa
Han introducerar den med orden ”det här är en sång om ett party”
Han har scenkostymen på, med blinkande lampor på den breda livremmen
Batterier har han fått av Bo-Erik
Och han svänger gitarren fram och tillbaks
Med halsen riktad ut mot den lilla publiken
Som en kulspruta
Och han tittar lite flackande
Mot den stora fondtapeten på andra sidan rummet
Som är en uppförstorad bild på Sankt Knuts torg för länge sedan
Och han tappar bort sig och börjar prata
Om när han uppträdde på Kronprinsen med Git Gay
Sen ser han Bo-Erik och han ler generat
Och avslutar med ”Suspicious Minds”

Ljuden som läckte ut

De gick över vindarna som osaliga andar,
Eller åtminstone som darriga heroinister
Varje mörkt skrymsle var en del i detta undergångens rike
Som sträckte sig från Ungrarens vindsförråd
I det bruna huset mitt på Hässleholmsgatan
Till katakomberna under Yindi
Där de hålögda skuggorna vilade på söndergnagda arabiska mattor
Det var också här som svartklubbsdeltat
Rann ut i Möllevångsmörkret
Som svarta elektriska ålar

Vindsvandrarnas värld vette i sin tur
Mot Elvis-korridorerna
Som gick i ett sicksackmönster
Ändå bort till ett igenbommat gammalt tornrum
På Karlskronaplan
Där Elvis bodde med en enarmade bandit
Och ett par speciellt utvalda Elvis-slavar
Som ständigt stod i ett hörn och bredde Elvis-mackor
Och visslade Love Me Tender
Och bar vapen för att kunna försvara Elvis
Mot vindsvandrare och de hålögda

Vi i den andra världen hörde ljuden som läckte ut
Råttor som gnolade, punkare som pundade
Och hålögda som bankade sina miniatyrknytnävar
Mot någon juggeboss och snyftande bad om nytt tjack
Och så detta hasande ljud från alla vindsvandrare
Som låg som en spöklik basgång
Till en paralyserad version av ”In the Ghetto”