Farfar

Korven steks och bönorna kokas
Och jag tittar på min farfar
Som hänger på väggen
Och undrar om det finns
Något av honom i mig
Även om han inte var min farfar
Rent genetiskt sätt
Och jag känner starkt
Att det är så
En samhörighet
I anden och viljan
Medan jag måttar upp kaffet

Ställverket bakom plan B

Joan Crawford satt framför ställverket bakom plan B
Hon drack en stulen öl och log mot det elektriska mörkret
Bakom henne hördes sorlet av sociala människor och punkmusik
Och hennes ögon tårades av att äntligen vara ensam
För det var det hon ville, men aldrig kunde
Hon ville ha kropparna, men inte fan det de sade
Hon behövde närhet, men inte sällskap
Och det var så hon kände nu när natten omslöt henne
Mörkret smekte henne, men stoppade inte ner händerna i hennes trosor
Mörkret respekterade henne
Som vore hon den elektriska nattens drottning

En massa

Jag är bara en massa
Av blod, bönrester, bindväv och öl
En massa som rör sig
Men som sugs ihop
När något främmande närmar sig
Då fylls öppningarna igen
Och ryggraden stelnar
Som ett defensivt djur –
En sköldpadda
Byggd av aladåb