Kategori: Okategoriserade

Viljan till förändring
Är livets motor
Och maktlösheten
Är bensinen

”Jag har fan inget annat, klydde.”,
Sa Joan till Kenny
Medan hon drog upp tightsen,
De var metallic-blå med rosa blixtar
”Skit du i mig och vad jag har på mig!”
Hon trivdes i dem,
Men det tänkte hon inte berätta
Joan Crawford behövde självständighet,
Självständighet från skiten och mötet
Hon behövde luft
Och en vit nutvättad tischa

Bo-Erik stod i sitt kök
Han räknade disken
Och sitt hjärtas slag
Det var så det var,
Livet,
Arbete och hjärtslag
Arbete och hjärtslag
Arbete och hjärtslag
Men han rörde sig inte
Kanske kunde han lura disken
Och stilla sitt hjärta
Men han är bara en man
Som måste leva sitt liv
Arbete och hjärtslag

Tiden
Hjälper mig framåt
Men närmare döden

Jag tittar på displayen
Det sker saker
I mitt huvud
Min längtan
Får bara tomhet
Jag tittar på displayen
Det är samma tomhet
Bara fem minuter senare
Mitt huvud
Hänger
Jag tittar på displayen
Det är som att titta in
I ett svart hål
En tomhet
Så ofantlig
Jag tittar på displayen
Det fanns kärlek
Några korta ögonblick
Nu finns anblicken
Av ingenting
Jag tittar på displayen
Jag trodde jag såg
Tre punkter
En gång i går
Men jag såg fel
Jag tittar på displayen
Och mitt liv
Är inspärrat
Där inne
Någonstans
Jag tittar på displayen

Halmbalen jag sitter på när jag spanar över åkern ner mot Emma Vindruva hus,
Klätterträden mellan badet och idrottssplatsen,
Mormors sagogrynssoppa och hem till gården på tv:n,
Alla enarna i enebacken och den vackra dammen nedanför gammelmosters hus,
Klipporna vid femte vik
Och frukostarna i uterummet med sand mellan tårna
Farmors köttfärslimpa
Och promenaderna till monumentet
Min tröja med paljetter
Och tröjan med serierutor
Mamma som viskar mitt namn i mitt öra för att jag skall vakna försiktigt
De spännande träsken och övergivna huset i Äsperöd,
Majbålen, glöden och doften av rök
Pappa som håller sin hand på mitt huvud, rufsar mitt hår, och säger ”Det här är min son Sebastian”
Och hans varma leende när han tittar ner på mig
Torsken vi köper i hamnen
Av män i roliga galonbyxor
Dragkamperna i Knäbäck på midsommar
Resorna i kombin in till Lund då vi leker häxa och köper Mer eller glass i Dalby
Min rödvita matta i mitt pojkrum
Kaffekvarnen på Erik Anderssons
Och kassörskan Ullas vackra vita hud
Julen då jag fick best of solo albums med Kiss
Min syster som säger till mig att jag inte bara skall sitta på mitt rum
Min första kyss i ett badrum i gamla stan i Simrishamn när jag slutar gymnasiet
Den smakar lypsyl så jag köper lypsyl några dagar efter
Doften av piprök efter frukost då hela familjen löser melodikrysset
Sommaren då jag läser Dostojevkij, Steinbeck och Camus
Stolen jag sitter på i en liten lägenhet när efterfesten är slut och det bara är du och jag kvar
Hennes hand som kommer och lägger sig ovanpå mina händer
Hennes hand som får mina knutna nävar att öppna sig
Hennes hand som håller om min konstiga tumme
”Candy” med Iggy Pop kl 7 på morgonen och kaffe
Sången som hon skriver om mig när hon blir svartsjuk
Och fönstret som hon sitter i när hon spelar den för mig
Festerna, upptågen och musiken
Inspelningarna vi gör på Strandbadsvägen och Simrishamnsgatan och omslagen vi klipper och klistrar
Gitarrslingan du lägger på låten jag spelar in
Simrishamnsgatan från ena änden till den andra
Vinpicknickar i Jesusparken, Pildammsparken och i Slottsparken
Porterstekan hon lagar till min 25:års dag
Ljudet av Captain Beefheart ute på gården där du klippte mig
Det röda teglet
Kvällarna vi sitter på golvet och dricker vin framför din lilla skivspelare
Kvällen pappa berättade att han har cancer
Kinakrogen vi sätter oss på
Och jag berättar att jag skall se Lee Hazlewood
Och pappas röst som säger att han Lee sjunger bra
Och pappas röst som härmar Lee’s i ”Vem kan segla förutan vind”
Tårarna som kom några veckor senare då jag ser Lee Hazlewood
När pappa och jag badar i Medelhavet
Rollatorn som står i vattenbrynet
Och den spanska tanten som går förbi och ropar något på spanska
Och pappas röst som ropar tillbaks på spanska
När min vän och hennes son möter oss på flygplatsen med ett välkomstplakat
Nansi’s bageri
Störtregnet på Nobelvägen och ösregnet utanför Ölkafeet
Kvällen i mitt kök då min syster berättar att hon är gravid
När mamma kommer in och hjälper mig städa när jag mår dåligt
Min vän som tar ut mig på torsdagsöl på Restaurang Möllan
När vi berusade sittee vid ett bord på Videgatan och du plötsligt säger att du älskar hur jag tänker
När jag håller tal för mina arbetskamrater på skåpföretaget på sista festen och alla kommer fram och kramar mig,
Och min chef som tar mig i hand och säger att jag sagt ”det alla vi andra skulle vilja sagt men inte kan”
Cykelturen hem den kvällen då både jag och min cykel går sönder men vänner tar hand om mig
Himlarna och månarna
Stjärnorna över Raskarum
Lyktorna i rondellen
Kyssarna på Parkgatan
Dina ord, de vackra
Livet som det är
Det finns kärlek

Jag flyr genom gator jag tror mig aldrig sett
Genom okänd geografi och mörka prång
Jag flyr från mig själv och det jag mig iklätt
Ety jag är en fejk, inget mer än en coversång

Allt jag för omvärlden delar och predikar
Är blott en upprepning på så mycket annat
Det är måhända så att jag i denna konst har mina likar
Men man vill ju vara sann och inte falsk förbannat

Så jag flyr längs främmande gatnät och okända  gatt
Men var jag än hamnar känner jag igen mig
Det är väl så med världen var dag och var natt
Att allt hänt förut och du är jag och jag är dig

När jag var liten
Sade andra små människor till mig
Att jag var bög, ful eller äcklig
Jag har levt med deras ord hela mitt liv
Men alltid undrat om deras ord
Inte bara var ett eko
Av deras föräldrars
Tillkortakommanden och desperation
För ord kommer någonstans ifrån
Ett barn föds inte
Fyllda med föraktfulla ord
Nu har deras föräldrar
Blivit morföräldrar
Och sitter på kvällarna
Framför Facebook
Och istället för barn
Att förgifta med ord
Har de fått ett sammanhang,
Ett ”vi”
Och giftet sprider sig
Som ogräs
Och plötsligt finns sammanhanget
Även om det inte finns några ansikten
Men det finns ett klart ”vi”
Och så ett lika klart ”dom”
Och även om de inte längre säger att jag är äcklig
Så vet jag deras åsikt
För jag hörde deras barn
Nu hör jag deras egna röster

Kärleken till livet
Ligger i att leva
Och att överleva
I motsats till att glida
Och att undanglida
Livet måste kännas,
Varje andetag
Måste ske med ödmjukhet
Inför det okända
Livet är kanske inte en gåva
För livet är ibland en börda
Och oavsett allt
Så lever vi,
Och andas,
På samma jord
Och av samma luft
Och jag tror
Att livets tunga baksidor
Måste bäras gemensamt
Och glädjen
Bör som ett skratt
Färdas från mun till mun,
Från fattig till rik
Från frisk till sjuk
Livet skall kännas i lungorna
För en dag
Är luften och livet slut

Long gone blues
Alltså
Fy fan
Röka
Röka
Supa
Klia sig mellan bena
Bluesen fan
Rödögd
Darrig
Som ett asplöv
Bluesen fan
Ensam
Trist
Tycka synd om,
Röka, rapa, röka
Hålla handen över ögonen
Säga: ”Fy, fan”.
Ja, bry sig om
Bry sig om sig själv
Röka
Röka
Supa
Pissa
Skita
Torka sig i räven
Bluesen fan
Blödig
Känslig
Alltså
Titta ut genom fönstret
På regnet
Och där ute ligger hon
Hon som inte fattar
Bluesen fan
Horan du nyss prylat sönder
Ligger där i regnet
Bluesen fan