Författare: onkelzeb

Malmö, i solregn
Malmö, i mörkret
Det röda teglet
Det gula teglet
Rosten, de vackra träden
Parkernas andning
Havet som ligger där
Krusigt som ett tunt fint tyg
Det mörka djupet
Och närmandet,
Människa och natur
Rädslorna på Lönngården
Såväl som i Bellevue
Tiderna förändras
Till det sämre säger gubbarna
Till det bättre säger de unga brudarna
Det är som det är
Därborta ligger Köpenhamn
Men också världen
Med mer död
Och vanvårdad natur
Vi smälter lite
Vi rinner långsamt bort
Som en borttappad mjukglass
Framför Sibylla på Möllevångstorget
Så rinner vi bort
Som smältande snö
Eller stigande hav
Malmö är inte för evigt
Malmö är kyssarna i Folkets Park
Och mötena på Seved
Våra tankar
Flyger från människa till människa
Men historien är där
Men inte nödvändigtvis i våra tankar
Vi tittar på samma tegel,
Och på samma löv
Och samma föruttnelseprocesser
Men livet går vidare
Ett tag till

Känslorna
De lever i en
Som dagen efter en kräftskiva
Med en flaska besk,
Massa öl,
20 kräftor,
En lustig hatt,
Och en jävla dum lek

Jag är färdig med dig,
Du är slut
Jag tänker Howlin’ Wolfa dig

Det är slutgråtet nu
Du är all
Jag ska fan Howlin’ Wolfa dig

Livet skall vidare
Det finns mer
Jag tänker Howlin’ Wolfa dig

Jag drar ett streck över
Dig och du
Jag ska fan Howlin’ Wolfa dig

Min kropp är hel
Men min själ är sargad
Stora glipor som blöder
Men som också släpper in ljus
Jag är som en Leonard Cohen-sång
Inspelad av Celtic Frost
Jag är döden och livet
Och stormarna däremellan

Det var en jävligt blåsig dag
Och det var grått, grått, grått
Hon hade gått från Ryff livs
Till en bänk i Jesusparken

Joan Crawford satt där ensam
I diset och gråheten
Hon var ju van vi det
Men aldrig hon ville vänja sig

Det blåste skräp och löv
Kring bänkens ben
Hon lyfte upp fötterna
Och höll om sina knän

Hon sjöng en sång
Som knappast hördes i blåsten
Men som gjorde henne tryggare
Och jagade bort ormarna

Hennes liv var att alltid
Vara på jakt eller på flykt
Aldrig att hon var på väg hem
Eller till någonting

Men hon var som sagt van
Och hon tänkte bara sitta en kort stund
Men sedan gå och lägga sig
På en gård hon hade koden till

Hon tänkte på Anita
Och väninnorna från förr
Och alla kvällar med flipper,
Speed, dans och lust

Det var nog fan dags
Att lägga ner
Och hitta något fast
Och sluta losa och fitta till det

Vinden blåste provocerande
Längsmed hennes ben
Som hölls ihop
Av håliga nätstrumpor

”Det är fan inte hälsosamt
Att vara cool och sexig
Men blir tafsad på av slem
Och rövknullad av samhället”

Men, det var nog fan dags
Att skaffa jeans
Och ren blus
Och någon att hålla i

Det är förbannat kallt
När man är ensam
Och utsatt
För väder och vind

Vi föds med en längtan efter oss själva
Och livet är sökandet
Vi är små blinkande ljuspunkter
På den den kosmiska hemskärmen

Jag sitter ensam vid ett bord
Och dricker öl,
Ja, jag dricker öl

Jag kollar ut genom fönstret
Och dricker öl,
Ja, jag dricker öl

Jag tittar på människorna
Och dricker öl,
Ja, jag dricker öl

Jag sitter ensam vid ett bord
Och dricker öl,
Ja, jag dricker öl

Jag kollar på Facebook på min mobil
Och dricker öl,
Ja, jag dricker öl

Jag ser att någon tagit bort mig
Och dricker öl,
Ja, jag dricker öl

Jag fingrar på den laminerade menyn
Och dricker öl,
Ja, jag dricker öl

Jag kollar på de barhänget
Och dricker öl,
Ja, jag dricker öl

Jag ser en intressant kvinna
Och dricker öl,
Ja, jag dricker öl

Jag kollar ner i bordet
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag går på dass och tillbaks
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag kollar på växten i fönstret
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag tar upp plånboken
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag tar fram ett litet foto
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag känner ögonen tåras
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag går på dass igen
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag beställer en jäger
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag kollar på pilkastarna
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag kollar på dammet på i fönstret
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag känner efter om jag stängt min gylf
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag säger ”ursäkta” till servitrisen
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag tittar på hudfläckarna på min arm
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag säger hallå till någon jag känt
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag tittar ut på regnet
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag fäller ut mitt paraply
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag svävar långsamt iväg
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag lyfts flyger över stan
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag kollar gylfen innan jag landar
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag landar och går hem
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag snubblar in i mitt kök
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Jag kollar ut genom fönstret
Och dricker öl
Ja, jag dricker öl

Lille Sebastian,
Jag vet att du är rädd,
För att bli tilltryckt,
För att bli till gyckel
För svagheten
Som bor i dig

Lille Sebastian,
Jag känner din oro
Hur spänd du är,
Hur känslig du är
För människor,
Över vad människor säger

Lille Sebastian,
Du är inte ensam,
Inte i din utsatthet,
Inte i dina upplevelser
Du är stark
Som vågar vara du

Mina händer,
Mina arbetarnävar
Jag tittar på dem
Och ser kärleken i dem
De har smekts,
Sammantvinnats,
Hållits mellan andras händer
Som ett föremål för beundran
Mina händer är stora
Och levande
Inte alls som jag

Det finns fastrar och mostrar,
Det finns tant Görel på hörnet,
Så har vi kusin Ricky med hunden
Och Lasses familj i Borås
Det finns Naima och Nisse,
Falske Berra och Snoilsky
Och alla de som hängde på Trumman
Den finns gubben med fiskögonen
Som bjuder på vermouth
Det finns buttra brudar
Som bott i förorten
Det finns Kalle och Ellie
Som flyttat till Finland
Sen minns man Pappas polare
Som hade pollenallergi
Och samlade på 78-varvare
Sen finns Eskil, ja ni vet Eskil
Och gänget på Restaurang Mediterranean
Och ingifta Mahmoud
Som driver ett porrfilmsbolag
Det finna en nästkusin i Viken
Och en annan i Hamburg
Det finns damen på torget
Som säljer korgar och frukt
Det finns Anton Petersson
Som har Tesla och infinitypool
Det finns kollektivet vid Trekanten
Som hade den där festen
Då Signe höggs ner
Det finns Eva-Maria och Lena
Som jobbar på soc.
Det finns Pärlan
Som alltid finns där
Det finns en halvbror i Drammen
Och en trubadur på Ven
Det finns Alistair McGinnes
Som krattar löv
På latinskolans gård
Det finns Läder-Johnny 
Som älskar Marianne Faithfull
Ja, kan varenda jävla sång
Så finns ungarna på Själlandsgatan
Och Krille med resegrammofonen
Och Hassan, Spiro och Miss Lisa
På Folkets bästa kebab
Det finns en kusins man
Som har en polare
Som sitter inne för mord
Han dränkte sin fru i badkaret
Det finns hunden Leif
Som har en gyllengulpäls
Det finns molnen
Som hastigt glider förbi