Några sommarveckor gick
Efter besöket hos Tante
I hennes boning
På Friisgatan

Det tog lite tid
Och självvald distans
För att smälta
Alla intryck

Tante Elvira var så udda,
Så spräcklig,
Så naturell,
Och direkt

Mina dagar hade förut
Varit så liknande,
Kanske enahanda
Och svart/vita

Sedan jag mötte Tante
Var livet inte enahanda längre
Det var svindlande
Och skört

Jag hade små fluffiga moln
Fyllda av skrönor
Och märkliga människoöden
Innanför pannbenet

Skiftande och annorlunda känslor
Hade börjat göra sig påminda
Som små frön
I mullen till min existens

Någon gång gick jag
Uppför Bergsgatan
Utan att ens titta in
På LeLe’s

Istället satte jag mig ofta
På Skolgatans Ölkafé
För mig själv
Med en bok

Ölen borde väl smaka likadan
På Ölkafeet som På LeLe’s
Ändå var det något som fattades,
En atmosfär

Ibland spelade jag backgammon
Med rödhåriga Elinor
Eller läste någon av John Steinbecks
Reseskildringar

Ölkafeet var fint
Men inte lika fint som LeLe’s
Då Tante Elvira
Inte tillhörde inventarierna

Men jag behövde denna tid
Till att processa
Denna alternativa verklighet
Som nu också var min