Jag har inget skyddande skal
Jag är rädd, ensam och vilse
Och jag visar det
Jag håller fram mina händer
Det här är jag
Så här liten är jag,
Så här otrygg är jag
Det krävs mod att leva så
Och det gör ont att leva så
Ondast gör det
När människor ändå inte förstår
Att det är i sönder jag går
Som en gammal porslinskopp
Som redan lagats och lagats
Skärvor som sparkas undan
Skärvor som trampas på
Det är jag för fan
Som ligger här
I spillrorna av livets hänsynslöshet