Slagen jag för innanför pannbenet

Kroppen
Som är så känslig
För det där som inte är färdigbearbetat,
Eller ens färdigtänkt
Jag spänner sig för att uthärda
Men nervtrådarna brister
Inte för att jag är förlorad
Utan för något jag förlorat
Rädslan för ensamheten
Är lika med rädslan för förlusterna
Och slagen jag för innanför pannbenet
Gör mig matt
Och less

Lämna en kommentar