Jag vandrar längsmed gatorna i min stadsdel
Min erfarenhet, kunskap och kanske min själ bär jag med mig
Det är inte gråvädret, blötan eller blåsten
Som får mig betryckt
Det är vetskapen
Om att bakom några av alla fönster jag passerar
Bor fattigdom, förtryck och en stigande oro
För framtida elräkningar, för utanförskap,
För alienation, desperation och hopplöshet
Jag blir orolig
Och just den där erfarenhet och kunskapen
Är inte lugnande
Men livet är ett myller av grå gator,
Och gråa existenser
Vår jord är vår myrstack
Och den fungerar dåligt om inte flertalet i ett sådant samhälle
Drar stråna till rätt plats
I rätt tid
Jag tror det är svårt
När vi inte ser varandras vedermödor
Och umbäranden
Vi känner inte de vi arbetar för
Vi behöver inte känna alla
Men samhörigheten
Är alla grå gators hjärta