När hösten blåser in

Det drar lite från fönstret
Som det gör när hösten blåser in
Jag hackar en stor lök
Och mina ögon rinner mer än någonsin

Det är oro och rädslor
För vad som skall hända i framtiden
Skall jorden gå under
Eller skall nationalister dra oss in i medeltiden

Jag bryner löken lite lätt
Och lyssnar på Townes Van Sandt
Sedan plockar jag fram spagettin
Och river osten mer än lite halvdant

Tankarna de far omkring
Om kommunismen och nazismen
Och den mänskliga svagheten
Som gör verkligheten till rena absurdismen

Jag plockar fram oliver
Medan polisbilar hörs från Bergsgatan
Jag kryddar med chiliflakes
Ångest och svettningar som satan

Jag tänker på hon på Specialen
Som förlorat sitt jobb och krökar
Som om man inte kan annat
När man är omgiven av dystergökar

Men jag torkar mina tårar
Och tittar mot mörkret därute på gården
Jag skall fan äta gott
Innan jag hamnar inom slutenvården

Lämna en kommentar