Staden

Staden
Och ljuden
Och minnena
Ensamheten bland människor
Husen och fönstren
Skriken från en förtvivlad mamma
Mumlet från avtändande heroinister
Ljudet från dragspelsbussar
Knirret knarret
Betongens snarkande
Barnen som leker tafatt
Och ceremonierna i förorterna
Blodet i ampullerna
Livets små droppar
Skratten i glashusen
Dansen på klubbarna
Och dörrarna som stängs
De ensamma siluetterna
Som röker
På balkongerna
Och så ögonblicket
Då någon förbarmar sig
Över någon annan
Och hjärtan som dunkar unisont
Inpå småtimmarna
Knirret knarret
Staden
Som andas
Lätt ansträngt
Som en kol-patient
Och doften av e-cigg
Och falafelos
Och den mänskliga viljan
Att bli bättre
Men som är fjättrad
Vid kognitiva kartor
Och mörka bakgrunder
Men i gryningen
Ser alla det där ljuset
När solen når oss alla
Nästan samtidigt

Lämna en kommentar