Ögonen jag speglar mig i
När jag sköljt mitt ansikte
Det våta höljet
Och de svala smekningarna
Från mina egna fingertoppar

Jag hör de nyinflyttade
Som brölar och gejmar
Det är liv i huset
Och jag tänker mig tillbaks
Till andra livliga stunder

Stunder då jag levt
Då himlen öppnat sig
På vidaste gavel
Och känselspröten
Sköljts rena som kromade antenner

Tårar som droppat över boksidor,
Tårar som fällts i lönndom,
Tårar som gnistrat
Med morgonsolens
Orimliga obetvinglighet

Mina pupiller som två punkter
Hämtade ur meningsutbyten
För länge sedan
Och regnbågshinnan
Till bredden fylld av ord

Jag ser mitt förflutna,
Jag ser min blöta nästipp
Detta är nu
Men är då i morgon
Under tiden skall jag ansa mina ögonbryn