Att förstå utan att förgöra

Jag sitter vid köksbordet
Med ett vitt ark framför mig
Och hör stekjärnet fräsa
Och bönorna koka

Jag håller i bic-pennan
Och ritar moln och små monster
Ibland lyfter jag andra handen
För att skugga mot solen

Jag gör det jag måste
Jag lagar min mat,
Försöker hålla rent
Och att tänka positiva tankar

Ändå blir det bara små mörka moln
Och spretiga monster
Som kommer ur min penna
Fastän solen skiner

Jag önskar önskar önskar
Jag inte var så här
Och att jag hade förmågan
Att förstå utan att förgöra

Jag kokar vatten till kaffe
Tittar ut över gården
Och minns för tusende gången
Hur vi höll varann i hand

Lämna en kommentar