När jag var liten
Sade andra små människor till mig
Att jag var bög, ful eller äcklig
Jag har levt med deras ord hela mitt liv
Men alltid undrat om deras ord
Inte bara var ett eko
Av deras föräldrars
Tillkortakommanden och desperation
För ord kommer någonstans ifrån
Ett barn föds inte
Fyllda med föraktfulla ord
Nu har deras föräldrar
Blivit morföräldrar
Och sitter på kvällarna
Framför Facebook
Och istället för barn
Att förgifta med ord
Har de fått ett sammanhang,
Ett ”vi”
Och giftet sprider sig
Som ogräs
Och plötsligt finns sammanhanget
Även om det inte finns några ansikten
Men det finns ett klart ”vi”
Och så ett lika klart ”dom”
Och även om de inte längre säger att jag är äcklig
Så vet jag deras åsikt
För jag hörde deras barn
Nu hör jag deras egna röster