Jag sitter vid mitt köksbord
Och dricker kaffe
Det är Malme-grått
Och plus/minus-noll
Jag tänker på drömmarna
Som präglat mitt liv
På senare år
Och hur jag envist
Försökt ändra på mig själv
Hur både mitt vakna jag
Och mitt sovande jag
Fört en gemensam kamp
Att nå längre ut
Och våga möta människor

Nattens drömmar
Har gett mig fyrtorn
Som visat vägen
Och pirar och bryggor
Ut över mörka vatten
Och dagarna har jag använt
Till att våga skriva,
Våga uttrycka mig
Och våga prata med människor
Som om det fanns en framtid
Som om jag gick någon till mötes
Men rädslor är rädslor
Och de finns alltid med

Men det jag vunnit
Är att jag aldrig ger upp
Jag har åtminstone visat det för mig själv
Och det är en seger,
Till vissa delar en pyrrhusseger,
Men en seger
För jag har vågat tro på mig själv,
På min egen kapacitet,
Jag vågar möta en kvinnas öga
Och jag vågar bli fördömd
Men det har kostat min kraft,
Det har kostat vänner,
Mitt hjärta har krackelerat
Men är ändå ett hjärta