Det var en sensommarnatt
Jag kunde inte sova
Utan satte mig i stället på gården
Med en flaska whisky och ett glas

Jag grubblade över mina tillkortakommanden
Och över min kärlekslängtan
Två lyktor lyste matt
Och jag bara satt där i ensamhet

Det var nästan vindstilla
Och inte många ljud från staden
Nådde in till min lilla gård
Så jag fann någon slags ro

När jag suttit en stund
Kom en gubbe ut från grannporten
Han såg grå ut,
Närapå transparent

Han sade ”Hej, okej om jag röker?”
Jag sade det att det är helt okej,
”Du kan få whisky,
Om du vill alltså?”

Han sade inget,
Men satte sig mittemot
”Du har ju hara ett glas.”,
Sade han och tog upp tobak.

”Oj, riktig tobak”, sade jag
Och log lite försiktigt
Men han log inte tillbaks
Han såg så allvarlig ut

Han rullade sig en cigg,
Långsamt och metodiskt
Och nöp sedan bort
Några överflödiga tobaksstrån

Jag föste över glaset mot honom
”Jag kan dricka ur flaskan.”
Jag sa det på ett sätt
Som var menat att låta världsvant

”Ikväll kan du det”,
Sa den grå gubben
Och fixerade allvarligt sin blick
På mina ögon

”Ikväll kan du dricka ur flaskan,
För det är en sådan natt.”
Han såg ut som han visste något
Om mitt liv eller mina tankar

Han rökte njutningsfullt
Som en man som alltid
Rullat sina egna cigaretter
Och köpt ett specifikt tobaksmärke

Vi sade inget mer
Men han drack ett glas
Och lämnade mig sedan
Åt min ensamhet

Gubbens doft hängde kvar en stund
En blandning av tobak,
Billig after shave
Och något svagt unket

Nattkylan hade tilltagit
Och jag tog flaskan och glaset
Och gick tillbaks
In till min lägenhet

När jag gick genom min hall
Föll ögonen på barnboken
Den vackra kamelens morgonpromenad
Som låg ovanpå några böcker

Och medan jag satte undan flaskan
Och diskade ur glaset
Tänkte jag på att
Det är så livet är