Det var morgonen efter en fest
I utkanten av en stad
Gräset glittrade av dagg
På verandan lyste fortfarande
De kulörta lyktorna
Över tomma vinflaskor
Och nerbrunna värmeljus
Det krossade glaset
Var ihopsopat i ett hörn
På den röda reseskivspelaren
Låg fortfarande en platta
Med Waylon Jennings
Och framför den
Stod en rön glasaskkopp
På en bunte skivfordral
En morgonfågel hördes kvittra
När jag och en kvinna
Som också vaknat tidigt
Gick barfota från huset
Över den fuktiga gräsmattan
Mot ett mossigt stengärde
Vi hade knappt pratat kvällen innan
Men nu var vi bestämda
I våra steg
Och en bit ut på ett fält
Stod ett ensamt stort träd
Med en trädkoja i
Och visst hängde en repstege ner
Som en tanke eller hägring
Och vi klättrade upp
Där uppe i kojan lade vi oss ner
Och lyssnade på den yrvakna världen
Medan våra händer fann varandra
Och vi kysste varandra
Medan solen steg upp
Och strålade varmt
Genom det lilla skeva fönstret
På vårt träkoja
Och dropparna på spindelväven
Ovan oss
Exploderade som de vackraste
Upplevelser som hänt
Och vi log
Och hälsade på varann