Hon står i fönstret
Och tittar försiktigt ut –
Halvt dold av gardinen –
Mot det där outtalade,
Det där osynligt hotfulla
Som hennes enomträngande blick
Alltid tycks kunna uppfatta

Mannen på gården
Tittar tillfälligt upp
Och ser hennes strama ansikte
Och hennes förflutna
Som mörkt tornar upp sig
Bakom henne
Som i ett överfall