Jag räds inte fulheten
Ej heller misären
Eller bottenslammet
För ingen av oss är vackrare
Än det bespottade

Kampen för överlevnad
Eller bara en tallrik soppa
Skapar en lyster
En patina
För den utblottade

Det är inte det kammade håret
Eller märkeskläderna
Det är den ständiga kampen
Som blänker i ögat
På den olyckligt lottade