Sorgen och självföraktet
Är ett isberg
I min mage
Då jag inte vågar
Vara mig själv
Och göra det jag vill
Men det går inte
För kölden
Från isberget
Förlamar mig
Och kolliderar samtidigt
Med det vackra flaskskepp
Jag byggt inom mig
Och krossar fantasin
Och mina drömmar
Om att någonsin komma i hamn
För att jag är kapten
På ett herrelöst skepp