Innerst inne

I affären börjar hjärtat dunka
Och kroppen stelnar
Som en stor kloss
Rör jag mig genom gångarna
Och noterar de andra
De som också måste handla
Jag upplever minnen
Från barndom och skoltid
Minnen av skam
Och sinnesjuk blyghet
Som gör att kroppen
Brinner på insidan
Därför känner jag obehag
Och rädsla för
Att dessa andra människor
Skall upptäcka vem jag är
Och börja fnissa
Eller ge mig en örfil
Medan de gör grimaser
Och härmar mig
Men så tänker jag
Att detta är en affär
Och här gör man inte så
Hade tänkt köpa räksallad
Och vindruvor
Men tänker att det är fel
Och kan vara signalen
Som får de andra
Att upptäcka mig
Så det blir vanlig ost
Och vanligt bröd
Och en bukett blommor
Så de skall tro
Att jag har någon
Hos mig som väntar
Och att jag är omtänksam
När jag egentligen bara är rädd
Innerst inne

Lämna en kommentar