Gamla Amina
Sitter på en låda
Med sin kopp
Utanför affären
Det blåser
Och snöar lätt
Men för Amina
Finns ingen lättsnö
Den är tung
Oförsonlig
Och blöt
Förr eller senare
Men för Amina
Är detta livet
Det som givits
Till henne
Just här och nu
I det finner hon sig
Ger henne värdighet
I det att hon väljer livet
Och hoppet
Som urkraften
I kvinnor alltid gör