En natt,
Vi kan kalla den,
Den Tasmanska tigerns natt
Möttes Veronica Lake
Och Joan Crawford
Utanför Mellersta Kyrkogården
Vid de romska viloplatserna

De kände varandra
Genom hörsägen
Och korta möten
På socialkontoret
Då de som överlevare
Gjort vad överlevare gör
För att överleva

Denna natt
Denna olycksaliga natt,
Smälte de samman
Till en hybrid,
Av längtan,
Utanförskap,
Och desperation

Medan månen
Höljdes av mörka moln
Satt hybriden
I det fuktiga
Kyrkogårdsgräset
Och drack en vätska
Som fick den att sjunga

Och sången
Rörde sig ostadigt
Mellan gravarna
Som oroliga andar
Eller trasiga själar
Som letar efter
Morgondagens ljus