Han stod där i gathörnet i ensamhet
Eller så var ensamheten omgivningen
För han såg inte ensam ut
Han hade mössa och vantar
Och en gammal resväska
En resväska som snarare var hans hem
Och hans kraftkälla
För ögonen var varma
Även i kyla
Och hans steg bestämda
Då han då och då
Gick fram- och tillbaks
Framför den nötta väskan
Så var hans liv i detta gathörn