”Lilla Chicago” stod det en gång på skylten
Som mötte en när man körde in i byn
Jag cyklade mest igenom
När jag skulle spela boll på idrottsplatsen
Jag hade ett par blå tunna pösiga byxor
Som någon sade kunde varit Bosse Larssons
De lät lite som segel
Fladdrande i fartvinden
När jag cyklade förbi puben
Satt i bland Pluggen, Allan i Havet eller Långe-Harald på trappen
Kanske rullade de cigg
Kanske mådde de illa
Kanske hämtade de luft mellan pilsnerna
Borta vid Erik Anderssons
Stod några bybor och pratade
Och jag ville bara förbi
Och trampade febrilt tills jag kom till mormors hus
Där slog jag av på takten
Och tänkte på Super-Mac i Buster
Eller Ralf Edström eller Tore Cervin
Och jag såg hur jag skulle dribbla
Om jag vågade släppa loss
Det ankare jag hela tiden
Släpade efter mig